Manodepressiv med handen på hjärtat

När behöver man psykiatrisk vård och omsorg?

Om självhjälp inte räcker. Om hjälp från  de närstående inte heller räcker, då kan man vända sig till läkaren för att få en  bedömning av vilken typ av vård man behöver. Kunskaper i psykiatri och psykoterapi finns i allt större utsträckning idag även hos läkare utan specialistkompetens inom psykiatri. Om problemen är av allvarligare art kan det dock vara nödvändigt att söka hjälp inom den psykiatriska vården.

Vad händer när man är så svårt sjuk att man inte förstår att man behöver söka hjälp?
Ibland blir man så svårt sjuk att man inte förstår att man behöver söka hjälp.Under sådan omständigheter kan det ibland bli nödvändigt att behandla den sjuke med hjälp av tvång, enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Om någon begår brott under inflytande av psykisk sjukdom kan det bli fråga om rättspsykiatris vård (LRV). Den senare vårdformen beslutas av domstol.

PSYKIATRISK VÅRD
Psykiatrisk vård ges på psykiatriska kliniker vid våra större sjukhus, på öppenvårdsmottagningarnaoch ibland även i hemmet. Om någon behöver dygnet runtvård under längre tid kan detta ibland erbjudas på psykiatriska behandlingshem där en individuellt anpassad vård kan erbjudas.

AKUTTEAM/MOBILA TEAM.
Dessa team ska kunna erbjuda akut omhändertagande i hemmet, vara åtkomligadygnet runt och remittera patienterna till den mest lämpliga vårdformen. De ersätter alltmer de psykiatriska akutmottagningarna.

ÖPPENVÅRD.
Den psykiatriska specialistvården sker huvudsakligen i öppen vård. Bara de svårast sjuka läggs in på psykiatrisk klinik.Den öppna psykiatriska vården finns inom den lokala hälso- och sjukvårdens psykiatriska sektorer.Den psykiatriska öppenvården ger rådgivning och behandling i form av psykoterapi, stödsamtal och mediciner. För barn och ungdomar finns särskilda psykiatriska öppenvårdsmottagningar.

DAGVÅRD.
Dagvård kan innebära ett alternativ till heldygnsvård även för personer som är svårt sjuka. Inom dagvården erbjuds olika former av gruppterapier eller mer intensiv öppenvård. 

INTEGRERAD ÖPPEN –OCH SLUTENVÅRD.
Vissa enheter som vänder sig till personer med psykotiska sjukdomstillstånd erbjuder även så kallade sviktplatser för dem som tillfälligt mår så dåligt att de är i behov av dygnet-runt-vård

BOSTADEN.
I samband med kriser föredrar de flesta att få stöd och vård i den egna bostaden eller i öppenvård. Detta är inte alltid möjligt, i synnerhet om omständigheterna kring den sjuke är svåra eller om den sjuke löper risk att skada sig själv eller andra.

Betyder kommunens ökade ansvar för stöd och service till människor med psykiska funktionshinder att sjukhusvård inte längre är nödvändig?
Kommunernas ökade ansvar betyder att skyddsnätet för människor med psykiska funktionshinder har förstärkts till att mer överensstämma med den funktionshindrades behov och önskningar när det gäller stöd i boende och sysselsättning. Ambitionen är att möjligheterna att klara sig ute i samhället med ett funktionshinder förbättras.

Rehabilitering.
Rehabilitering består av medicinska, psykologiska, sociala och arbetslivsinriktade
åtgärder. Den genomförs i samarbete mellan försäkringskassan, psykiatrin, kommunens socialtjänst, arbetsförmedlingen, Ami och eventuell arbetsgivare.

STÖD OCH HJÄLP FRÅN KOMMUNEN.

För psykiskt funktionshindrade finns olika typer av stöd och service från kommunens sida som ska underlätta det dagliga livet och bidra till rehabilitering.

BOENDE.
För dem som behöver hjälp och stöd i sitt boende finns olika former av boende och boendestöd:

• gruppbostad, ett bostadsalternativ för dem som har ett så omfattande tillsynsoch omvårdnadsbehov att kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig.

• enskilt eller kollektivt boende med lägre nivå på tillsyn och omvårdnad.

• hem för vård eller boende (HVB-hem) för dem som inte klarar att bo i egen bostad.

• stöd från hemtjänsten eller särskilda boendestödjare i den egna bostaden.

ARBETE, SYSSELSÄTTNING, DAGLIG VERKSAMHET.

Kommunerna har i olika omfattning verksamheter som syftar till att ge den funktionshindrade en meningssfull sysselsättning. Verksamheterna har olika namn som i viss mån uttrycker verksamhetens ambitionsnivå:

• Arbetscentrum där man kan få sysselsättning och arbetsträning.

• Dagverksamhet för sysselsättning, samvaro och personligt stöd.

• Träffpunkter där man kan titta in och få social kontakt och gemenskap med andra med liknande problem och delta i olika aktiviteter.

PERSONLIGT STÖD.
För att klara sin dagliga livsföring kan man behöva personligt stöd utöver det som erbjuds i de olika boendeformerna:

• Personlig assistent är ett personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den som på grund av stort och varaktigt funktionshinder behöver hjälp med sin personliga hygien, måltider, att klä sig, kommunicera med andra eller annan hjälp som förutsätter god kännedom om den funktionshindrades grundläggande behov. Insatsen kan beviljas enligt lagen om stöd och service för  vissa funktionshindrade (LSS) eller lagenom assistansersättning (LASS).

• Ledsagarservice är hjälp åt dem som inte har personlig assistent, för att till exempel besöka vänner, delta i fritidsaktiviteter, kulturlivet eller bara för en promenad. Insatsen kan beviljas både enligt LSS och SoL.

• Kontaktperson är en person som ställer sig till förfogande som medmänniska för en person med funktionshinder som behöver hjälp för att komma ut i samhället och få kontakt med andra människor.

• Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) gäller även personer med »psykiska funktionshinder, om dessa är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service«.

• Personer som tillhör personkretsen för LSS har rätt till insatser om behov av dessa finns: Bostad med särskild service, personlig assistent, ledsagarservice och kontaktperson m m.

• Enligt Socialtjänstlagen (SoL) har kommunen skyldighet att inrättabostäder med särskild service tilldem som till följd av psykiska svårigheterbehöver ett sådant boende.

• Varje kommun ska enligt Hälsooch sjukvårdslagen erbjuda god  hälso- och sjukvård åt dem som bori sådan boendeform och ska också erbjuda rehabilitering, habilitering och hjälpmedel. Detta ansvar omfattar inte läkarvård, som är landstingets  ansvar. Det är dock kommunens ansvar att se till att de som är i behov av sådan vård verkligen får det.




Källa: sverigesinre