Jag lever, men det är knappt
Det går ej att beskriva med ord hur den senaste veckan har varit. Men den har varit smärtsam.
sjukhus,ambulans, dropp, nålar, smärtstillande, syrgas, säng, illamående,smärta, smärta, smärta.
Jag vet inte hur många klädstorlekar jag har gått ner eller när jag kommer bli bättre. OM jag någonsin kommer bli bättre.(JO, det ska jag visst!)
Jag har upplevt psykiskt helvete men nu vet jag även hur det är att genomgå ett fysiskt helvete och det är inte mycket bättre det.
Jag vet i sanningens namn inte vad som är värst om jag ska vara ärlig. Vet ni?!
10 minuter framför datorn och min rygg är knäckt.
Jag tror jag måste vila ännu mer mina vänner..
1 sak som är bra. Idag var jag utomhus första gången på 1 vecka. Blev påtvingad att släpas med till massage vilket va en positiv överraskning för min huvudvärk några timmar senare. Så jag mår bättre.. men rehabilitering är något nytt för mig.
Tyvärr är det väll så att när vi mår fysiskt dåligt så påverkas även kroppen, samma sak gäller tvärtom.. när vi mår psykiskt dåligt kan det även resultera i kroppsliga symptom, vilket som är värst vet jag inte.. kommer du på ett svar så meddela mig =)
Det är dessutom fullt tillåtet att klaga när man har haft och verkar ha så mycket i händerna som du har. Och det ÄR KLART det kommer att bli bättre, något annat accepteras inte ser du :P
Min dotter har också mycket värk. Har du ngn diagnos på din värk eller är det biverkningar på medicin?
Hoppas du snart mår bättre.
Kan någonting fysiskt egentligen bli värre än den psykiska smärtan? Den är ju så obegriplig, liksom diffus, medan fysisk smärta ändå sitter "någonstans", typ i huvudet? Eller jag vet inte, all smärta kanske är lika illa, till syvende och sist?!
Hoppas värken blir bättre! Har du provat akupunktur föresten?!
Kramar
Jag hoppas att du fortsätter med att uppdatera din sida - den har verkligen potential :D!
