Get ready for work
Vaknade nyss.
Min hyresgäst, som jag hyr ut min lägenhet i andra hand till lägenhet har låst ut sina nycklar. Stackarn!
Så jag ska åka o lämna min extra nyckeln innan jag åker i väg till jobbet!
Jag jobbar kväll idag. Rätt så skönt ibland så man får sova ut på morgonen.Det behöver jag för jag e en riktig sjusovare. Morgontrött är bara förnamnet.
Läste lite andra bloggar igår som också inriktar sig mycket på sjukvård och psykiatri.
Påminndes då genom en annan bloggare, Sofia som skrivit boken Zebraflickan.
Hur det var att vara praktikan, som en åskådare från den andra sidan inom sjukvården och inte som patient.
Jag vill berätta om en händelse under min praktik, som uska- elev.
Jag har ju spenderat delar av min ungdomsperiod på psyket" och på utredning.
Barnpsyk, vuxenpsyk och även ett behandlingshem under 1 år.
Så jag om någon, vet hur det är att våra åskådare på den andra sidan.
Det här var när jag hade praktik på ett äldreboende fast för yngre åldrar samt med inriktning på psykiatri, hjärnskador och föredetta missbrukare.
Jag, min handledare och en annan arbetskamrat på boendet kom in på ämnet, vilka elever/människor som passar och inte passar inom sjukvården!
De har ju haft hand om många uska-elever, så självklart kanske inte alla har varit i bästa skick eller ordentligt utrustad för yrket.
Hur som helst så berättade den här arbetskamraten om en elev som hon haft som inte hade alla hästar hemma.
Lr ja, hon hade väldigt mycket egna problem, menade hon. Och det gick ut över praktikplatsen.
Sen fortsatte hon, ja men hon hade en diagnos. Och har man en sådan diagnos är nog inte detta rätt plats att jobba på.
Jag blev oerhört nyfiken(eftersom jag själv har en diagnos)
-Ja, hon var manodepressiv. Jag tycker inte att det är lämpligt.
TROR NI INTE JAG BLEV KRÄNKT?!
Kritiken var inte till mig, men jag själv är elev och har den diagnosen.
Jag passar utmärkt som uska/skötare. Vad fan är ditt problem, fördomsfulla människa?!
OKUNSKAP!
Människan sitter och säger, som själv jobbar som mentalskötare, och HAR "ERFARENHET", uttalar sig om människor på det viset.
SNACKA OM FÖRDOMAR!
Jävla dubbelmoral kärring!
Jag försvarade självklart den här eleven, men utan att berätta om min bipolära diagnos.
Jag hoppas hon fick sig en tankeställare av en 15 år yngre ELEV.
Jag hade inte heller passat att jobba med människor om man har mkt bollar i luften och går igenom en kämpig period men det är ju inte så att man MÅSTE vara sjuk hela sitt jävla liv bara för att man har en diagnos i grunden.
Alla människor gör fel. Men ge dem en chans att kunna göra rätt för sig!
Helvete människa vi lever År 2008. Du ska själv vara utbildad inom sjukvården.
Någon om DU borde veta bättre om människor och deras förutsättningar.
Det är bara de närmsta av mina vänner, samt möjligt de jag känner förtroende för som vet om att jag är manodepressiv.
Jag skäms absolut inte över det, men jag känner varför ska alla behöva få reda på mina svagheter?!
Jag är säker på att ni som läser, era bekanta och vissa utav era vänner vet inte om varje hemlighet om dig.
Är jag omkring människor som vet om min svaghet, så är det lättare för mig att ta av mig masken när jag väl har ett skov.
Under ett skov, är det inte meningen att jag ska tycka synd om mig själv hela tiden, och det kommer jag omedvetet göra om du daltar med mig, lr om du vet om min svaghet, OM jag tillåter det dvs.
Det blir svårare för mig att bli frisk igen om jag tycker synd om mig själv. Jag måste pusha mig själv, peppa mig själv för jag vet, jag har lärt mig att det är JAG som måste ta kontroll över mig själv och mitt liv , mina destruktiva tankar och mående för att kunna bli frisk.
Första steget:
-Äta mina mediciner regelbundet, så jag har en kemisk balans i kroppen.
Andra steget:
-Lyssna på vad min kropp och själ säger, behöver jag vila. Vila då. Hitta lösningar på problemen istället för att gräva mig själv djupare.
Är jag rädd för att bli manisk, försök varva ner, skapa fasta rutiner, VIKTIG med ordentlig sömn!
Behöver du prata, prata men blir du alltför uppvarvad är prata det sista du ska göra.
Det kan ge upphov till ännu maniskare tillstånd.
Känner du att du inte har någon som helst kontroll över ditt beteende och hur du mår.
KONTAKTA din sjuksköterska eller närmaste psykiatri enhet du tillhör, oavsett diagnos eller ingen diagnos!
Försök inte vara din egen doktor. Det behöver inte gå så långt så du måste läggas in. Du har alltid ett val.
Försök ta tag i dig själv innan det går så långt!
Men fördomsfulla människa! Alla är olika, oavsett om vi har en bipolära diagnos eller en annan psykisk sjukdom!
Man kan leva ett normalt liv. Man kan leva helt frisk, gå och jobba, sköta hemmet och göra ett FÖRJÄVLA bra jobb ifrån sig!
Jag är säker på att vi människor som har upplevt svårigheter, är mer ödmjuka och har bättre fotfäste på jorden många gånger. Men det är sorgligt att man ska behöva gå igenom så jävla mycket skit för att finna förståelse för andra individer!
Ingen blir någonsin fulllärd, men för fan släng ner fördomarna i träsket och läs på innan du uttalar dig om saker du inte har någon aning om!
Måste göra mig iordning för jobbet nu.
Ta hand om er alla!
