Manodepressiv med handen på hjärtat

Här har jag tagit fram lite siffror angående människor med en bipolär affektiv sjukdom som det också kallas.
Men tänk på att siffrorna inte är exakta så det kan röra sig om många mörkerantal.

Visste du att......
Det rör sig om minst 100 000 personer som har bipolär sjukdom i Sverige.

Ungefär 3-5 % av Sveriges befolkning anses i vuxen ålder uppfylla kriterier för bipolär sjukdom och den drabbar lika mycket män som kvinnor men män har vanligast maniska perioder medan kvinnor vanligast drabbas av depression.

Det vanligaste är att sjukdomen bryter ut mellan tonåren och i 30 års ålder och den är oftast obotlig.

Nästan hälften av alla med bipolär sjukdom har regelbundna episoder och 90 % har flera sjukdomsskov under en längre period.

Man uppskattar att man under ens livstid har i snitt 9 stycken skov och de flesta med bipolär sjukdom utvecklar oftast sin sjukdom gradvis som till en början är lättare men som sedan försvåras efter varje sjukdomsepisod.

Risken att någon gång i livet insjukna i bipolär sjukdom med kraftfulla manier är 1-2 %.

Skulle man räkna lindrigare sjukdom med lindrigare symtom av sjukdomen är siffran 5 % eller mer
( det finns faktiskt människor som har lite tendenser av manodepressivitet i deras personlighet men de behöver inte insjukna för det och är heller inte diagnostiserade.
Jag tror att jag uppfyllde dessa kriterier ända sedan jag var liten fast så klart en väldigt väldigt mild form av manodepressiva symtom, jag hade den här upprymdheten, glädjerusen,allt skulle gå i 180 o helt plötsligt kunde allt vända, o stämningsläget sjönk.
På grund av vissa omständigheter tex. att min mamma gick bort när jag var 15, gjorde mig skörare för stress och sårbarhet och då bröt sjukdomen ut som alltid hade funnits i mitt blod, mina gener( även mamma hade diagnosen och mormor samt ev moster har tendenserna i deras personlighet men man behöver som sagt inte medicineras för symtomen är så milda och man klarar av att leva ett fullt normalt liv. Man är alltså frisk bara att humörsvägningarna tenderar att förhöjas och sänkas lite normalare än genomsnittet)Men hade hon inte dött.. då hade jag inte insjuknat.. iaf inte just då kanske senare i livet eftersom det fortfarande fanns anlag och tendenserna i min personlighet gjorde det lättare för sjukdomen att bryta ut men man kan fortfarande ha sjukdomen i nära släkt utan att få den själv. Jag tror mycket beror på hur hög stress och sårbarhet man har. Ju känsligare du är desto lättare kan du påverkas och därefter insjukna...men så tror jag det är med många psykiska sjukdomar )

2/3 delar av dem som drabbas har bipolär sjukdom i släkten.

Om en förälder har sjukdomen så är det ungefär 5 % risk att den går i arv men risken ökar om släktingar har anlag och ökar uppåt 30 % om båda föräldrarna har sjukdomen.

Bipolär sjukdom är lika vanlig runt om i världen och kan förekomma hos människor i alla socialgrupper.

http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=18525&PreView=

http://www.psykiatriinfo.se/